Ohne dich...

... kann ich nicht sein. Och det får vi inpräntat på oss idag, för evigt, för alltid. Yeah sometimes you suck pretty hard but you're the best sister I'll ever get! Utan dig kan jag inte vara. Utan dig kan jag inte finnas. Utan dig är jag ingenting. Ibland, när jag ska sova, så ligger jag och tänker på hur jävla bäst du är, min kära storasyster. Allt roligt vi har haft. Allt roligt vi kommer ha. Och så tänker jag på när vi blir gamla. Och jag har insett att då vill jag dö före dig. Eller med dig. För jag vill inte vara utan dig. Jag kan inte. Du är den jag älskar mest i hela världen, och mamma och pappa såklart. Men speciellt du. Som finns där i vått och torrt även fast jag är lilla dumma lillasyster ibland. Jag skulle mörda för din skull, jag skulle dö för din skull. Utan att tveka.

Amazing

Började denna onsdag med att åka till banken för att diskutera angående lån och så vidare. Kände mig lagom IQ-befriad då jag ställde samma frågor tvåtusen gånger om, men vad gör man inte för att få koll? Med tanke på min ständiga pengaångest måste jag ha saker och ting helt klart för mig för att få lugn och ro. Nojar fortfarande över att jag kanske ha tagit mig vatten över huvudet och borde ha satt mig i en skabbig etta på Bjurhovda men innerst inne VET jag ju att jag har råd. Och vafan, så förälskad som jag är i lägenheten så är det värt det.

Men jag vill in NU och börja fixa. Spackla, måla, lägga golv, fixa badrummet, bygga en bänkskiva och inreda. Det kommer bli så djävulskt bra! Allting känns bra nu, jag gillar verkligen ALLT.

Det är svårt att få fram i ord exakt hur extremt bra livet känns nu. Väntar bara på Leksands flopp i KS. Håller tummarna för att Timrå & Rögle tar sig till ES, då är jag nöjd. Om solen bara ville komma fram och värma mina kinder, ja, då skulle jag nog börja grina av lycka.

Plus att jag hade en riktig kick-ass helg!

Och så ska jag tatuera mig på fredag.

Du kan aldrig hindra dig själv från att bli sårad,

du måste istället bestämma dig för vilka du är redo att lida för

Sen en tid tillbaka...

Jag har kommit underfund med varför jag vaknar den tiden jag gör. Jag har äntligen blivit kvitt mina sömnproblem. Jag är inte orolig längre. Jag drömmer inte längre mardrömmar. Jag vaknar inte längre av mina egna tårar.

Allt som är bra med mig hade jag glömt bort. Men jag har hittat tillbaka och känner mig starkare än någonsin. Jag har försökt att vara till lags, man kämpar för en plats som passar både här och där, och snart så har man glömt vem man är..

Jag väntar på att flytta in i min lägenhet. Jag håller på att fixa till mina problem med kroppen genom att gå till en sjukgymnast, vi fokuserar på att få bort smärtan så att jag får mer energi till att börja träna upp min kropp. Det känns så djävulskt bra!

Nu ska jag sjunga vidare till Melissa Horn

Give me novacaine

Jag börjar bli gammal. I tre dagar har jag vaknat före klockan nio utan alarm! Trots att jag arbetar eftermiddag denna veckan. Är febrig och snorig men knarkar Ipren för att få ner det, MÅSTE verkligen vara på jobbet.

Sitter bara och lyssnar på musik nu i väntan på min kära mor. Funderar. Känner mig otroligt lycklig och påväg mot något stort. Det blev lättare efter att jag hade sett "honom" på BMB. När han klappade mig på axlen, la huvudet på sned och sa "Men du har ju fast jobb i alla fall...". Ouff vad jag har det så mycket bättre utan dig. Din patetiska, fega lögnare. Sitt där på dina höga hästar så lever jag vidare med vetskapen om att jag är en så mycket större person än vad du någonsin kommer bli. Det var mitt sista om dig, även om du tar upp min tankekraft minst en sekund om dagen. Men det är inte längre saknad.. Det är lättnad.

För det finns uppenbarligen mycket bättre personer än du
det vet jag nu

Truly. Madly. Deeply.

I love you more with every breath, truly madly deeply do.
I will be strong, I will be faithful because I'm counting on a new beginning

Säsongen är över för vår del. Toppar och dalar. Även fast dalarna har varit djupare än vad topparna har varit höga. Det är tomt på ord. Känslan kom ikapp mig igår när jag kröp ner i sängen efter att ha varit på min sista match för säsongen, Oskarshamn borta.

Den tomheten som kommer, när Runken hoppade ur bilen och sa "vi hörs!". Det sjunker liksom in, att det inte blir mer nu. Inte på flera månader. Känslorna kommer inte ut i ord. Jag lägger halsduken på tvätt, packar ner den i en kartong och den hänger med mig till min nya bostad, tills det är dags att dra på den igen. Sätta på Thunderstruck med AC/DC igen. Ta de jobbiga trappstegen upp till klacksektionen. Träffa familjen igen. Klappa händerna röda, skrika sig hes och åka på sjuka resor.

Mina ord efter matchen igår;
"tackar" gulsvart för denna säsong. En skitsäsong där man inte kan prestera under press, än en gång misslyckats totalt med PP-spelet och vikt ner sig totalt. Kass tränare, inte en målvakt man kan lita på och en lagkapten som borde lagt ner långt innan han ens kunde stå på skridskor. Stora förändringar till 12/13 önskas.

Uppdatering.

Örebro borta är inställt för oss.
"Vi bojkottar matchen då de inte visar vilja, så varför ska vi göra det?"

We get knocked down, and we don't get up again.

Ännu en ridå.

Let 'em know

what we're living and what we're dying for!

Ridå igår. Bofors Karlskoga förlorade borta mot Oskarshamn. Vid vinst hade VIK haft en poäng upp till direktplatsen till kvalserien, men enligt de som var där gjorde VIK en plattmatch och förlorade mot Troja med 1-3. Men är det en sån skräll egentligen att VIK gör bort sig mot de sämre lagen? Nej, det har vi sett år ut och år in.

Människor buar ut laget och jag säger inte att jag INTE skulle ha gjort det om jag sett matchen. Men att sedan gå och kräva en ursäkt, betald resa till Örebro imorgon och så vidare.. Javisst, "lugn och fin, Mats Waltin" kommer man inte till kvalserien på. Och visst att han gör en dålig insats som tränare. Och att Helmersson är en jävla pajas. Men meningen med att vara supporter är väl ändå att man ska kunna kritisera sitt eget lag, att man ska följa laget i medvind OCH motvind?
Jag kan inte påstå att jag är så fantastiskt sugen på att åka till Örebro imorgon då det inte gäller något, men en hatmatch är alltid en hatmatch, ett möte med Örebro är alltid ett möte med Örebro. Kommer ni ihåg, för några år sen, då vi åkte till Leksand då vi inte hade ett skit att spela för? Säsongen var redan över. Men vi åkte dit och tog "sommarlov". Med shorts, 100 badbollar och en banderoller med solsken och en strand och jävligt glatt humör?

Jag försvarar absolut inte VIKs insats (?) igår, eller brist på vilja och styrka. Men jag tänker då inte dras med i snacket om att vi kräver ursäkter och betalda resor. Det är 50 spänn vi har pungat ut (jag vet att det sammanlagt blir sjukt mycket mer än så om man räknar över hela säsongen, och alla dessa år... men just denna resa)

Det är inte JAG som sagt något sånt. Och jag är ändå sugen på att åka till Örebro och stöka om lite grann. Så tagga till nu förfan! För även om det inte är något att spela för då vi har säkrat 4e plats, så är det ändå Örebro borta!

INATT JAG DRÖMDE OM EN STAD

DÄR INGEN VILLE BO

DEN STADEN BÄR ETT SMUTSIGT NAMN

DEN HETER ÖREBRO!