...

jag har aldrig mått såhär dåligt i hela mitt liv, inte ens när morfar dog.
idag förlorade jag min livs kärlek. det tog slut imorse, efter 2 år, 3 månader och 9 dagar. Det känns tomt, jag vet inte vad jag ska göra. Jag bara gråter, har dunkat huvudet i väggen så det gör ont så inåthelvete men det gör ändå inte ondare än i mitt hjärta. Efter en underbar vecka i Alanya så tog det slut, jag vet inte varför riktigt. Det bara gjorde det, han gjorde slut. Det var tydligen inte samma sak längre.

Min värld har rasat ihop, och sluta protestera när jag säger det, för det är så det känns. Jag går runt som en zombie, jag bara gråter hela tiden så man tycker tårarna borde ta slut snart.

Jag vet allvarligt talat inte vad jag ska ta mig till. Bara vänta.
För du är den enda för mig.