måndag 5 april 2010

Sick & Tired

The wind beneath my wings


Jag börjar tröttna ganska mycket på vissa personer i min omgivning. En av mina typ bästa vänner är härmed inte min bästa vän längre, inte förrän han kryper till korset, sväljer sin stolthet och ber om ursäkt.

Jag menar, kom igen, även om du inte tycker att du gjort fel lär du be om ursäkt och försöka få MIG övertygad om att du menar det? Eller? Är jag helt ute och cyklar.

Det finns något jag stör mig på så inåt helvete, folk som öppnar käften utan att ha en aning om vad de babblar om, saker som folk inte ens ska YTTRA sig om. Och det är inte första gången det här händer, och den här gången är det inte bara något kränkande om mig utan det handlar om min syster. Och min syster är mitt ALLT och den som har problem med henne har problem med mig!

Så jäkla enkelt är det faktiskt, eller ska jag behöva bokstavera det? Hur kan man ens säga vissa saker sen låtsas att allt är som vanligt och sen komma och säga att "du är min bästa tjejkompis"? Tänk efter före, vakta din tunga i min närhet annars blir det såhär. Och du har bara dig själv att skylla.

Inga kommentarer: