måndag 22 november 2010

Tiden läker inga sår...

... och det som inte dödar stärker inte heller.

Sitter och degar en måndagskväll såhär, har kikat på tv med mina föräldrar. Tog även en iskall Falcon Bayerskt. Applåd till mig som kan behärska mig och faktiskt bara kan ta en öl.
Jag sitter och längtar tillbaka till sommaren, bort härifrån den jäkla staden där alla känner den som känner den som är bror med den man gillar. Alla regler stör mig så fruktansvärt mycket! Man får inte såra andra, MAO inte göra sig själv lycklig heller och det är så irriterande.

Sommaren gör mig lycklig. Den här sommaren i alla fall, 2010 var så fruktansvärt jävla bra. Har pratat i telefon med min Maria ikväll, längtar ihjäl mig tills hon kommer hem.
Jag kan inte andas i den här staden, jag vill bort härifrån, från allas lagar och regler. Till en stad där allting bara är enkelt och man kan skrika rätt ut "JAG VILL HA DIG" utan att behöva tänka på vilka som hör. Nu är jag ju inte kär, det kan jag absolut inte påstå men fan småflirtar på fester gör faktiskt sitt i hjärtat. Man får väl en egoboost eller någonting sånt där. Hypat Blondinbellauttryck.

Satan vad ont det gör när du sårar mig som bara DU kan! (Lasse Lindh)

Inga kommentarer: